Social utslagning och återintegrering

Definitioner och begrepp

Figur 22

Sambandet mellan social utslagning och narkotikamissbruk

Figur 22

Enligt den senaste undersökningen om "social otrygghet och integration" (99) varierar andelen av befolkningen i Europa som löper risk att drabbas av fattigdom och social utslagning mellan 9 % och 22 % (Europeiska rådet, 2001). Människor anses vara socialt utslagna om de hindras från att fullt ut delta i det ekonomiska, sociala och medborgerliga livet och/eller har så otillräcklig tillgång till inkomster och andra resurser (person-, familje- och kulturresurser) att de inte kan få en levnadsstandard som anses godtagbar av det samhälle där de bor (Gallie och Paugam, 2002).

Social utslagning kan alltså definieras som en kombination av bristande ekonomiska resurser, social isolering och begränsade möjligheter att utöva sociala och medborgerliga rättigheter; det är ett relativt begrepp i ett visst samhälle (CEIES, 1999) och motsvarar en successiv ansamling över tiden av sociala och ekonomiska faktorer. Bland de faktorer som kan tänkas bidra till social utslagning märks arbetsmarknadsproblem, utbildningsnivå, levnadsstandard, hälsa, nationalitet, drogmissbruk, könsskillnader och våld (Europeiska rådet, 2001; de nationella rapporterna för 2002).

Narkotikamissbruk kan ses som antingen en konsekvens av eller en orsak till social utslagning. (Carpentier, 2002): narkotikamissbruk kan orsaka en försämring av levnadsvillkoren, men å andra sidan kan de processer som leder till social marginalisering vara en anledning till att börja missbruka narkotika. Trots detta är sambandet mellan narkotikamissbruk och social utslagning inte nödvändigtvis ett orsakssamband, eftersom social utslagning inte föreligger för alla som konsumerar droger (Tomas, 2001).

Om man beaktar denna komplexitet, kan man både analysera narkotikamissbruket i socialt utslagna grupper och studera den sociala utslagningen bland narkotikamissbrukare (figur 22).


(99Eurobarometer-undersökning 56.1.